FAKTA OM GÄNGOR(BRA ATT VETA)

BILD 1:

Man behöver vare sig ha en skruv lös eller ens vara ur gängorna för att vara intresserad av rubricerade ämne, trots att det givetvis underlättar, särskilt när man för sig själv går omkring och muttrar om sitt brinnande intresse, vilket dock tyvärr inte synes delas av fler än en knappt handfull likasinnade kufar. I det kanske otjänliga syftet att försöka entusiasmera och uppfånga några ytterligare entusiaster för detta enligt författaren intressanta ämne har detta opus tillkommit, vilket om inte annat kanske skänker den tålmodige läsaren en stund välbehövlig sömn mellan de för ögonlocken tunga raderna.


Nå, nu till ämnet!     

 

Före samt i början av den industriella revolutionen var tillverkning av skruvar och muttrar vad gängor beträffar en högst individuell företeelse. Så gott som samtliga skruvar och muttrar tillverkades för hand och efter ritningar samt verktyg designade individuella företag och ingenjörer, vilket givetvis ställde till stora problem när det gällde reparationer och underhåll av det som sammanfogats.

Avsaknaden av en gemensam standard kom så småningom att utgöra ett så stort problem att en engelsk ingenjör vid namn Joseph Whitworth omkring år 1840 började undersöka möjligheten till att införa någon form av gemensam standard vad gängor beträffar.

Whitworth tog sig an uppgiften genom att först undersöka och mäta varenda gänga han överhuvud kunde uppbringa för att därefter försöka framarbeta någon form av representativt genomsnitt. Beträffande det allvar på vilket Whitworth tog sig an sin uppgift samt den noggrannhet han genomförde uppgift med kan noteras att han vid Världsutställningen 1881 väckte uppseende med ett instrument för mätning av differenser ända ner till en miljondels tum.

Det vällovliga arbete Whitworth lade ner kom år 1841 att utmynna i introducerandet av den välbekanta Whitworth-gängan vilken har en gängvinkel om 55 grader, bild 1, vartill kom att gängdjupet och gängans grovhet varierade med dess diameter, ju grövre skruv desto grövre gänga.



Det unika med Whitworth-gängan var även det att verktygen kunde standardiseras, varvid verktygsmåtten enligt Whitworth-systemet utgår från gängdiametern och inte utifrån gripvidden på skallen.

Efter en tid kunde konstateras att Whitworth-gängan under vissa omständigheter kom att te sig alltför grov med påföljd att British Standard Institute år 1908 kom att introducera ytterligare en gängtyp utöver vad som vid tidpunkten kallades British Standard Whitworth (BSW), nämligen British Standard Fine (BSF), vilken även denna vid angivande av verktygsmått utgick från gängdiametern och inte från gripvidden på skruvens skalle, bild 2.

BILD 3:

I början av 1900-talet kom även en mängd andra gängsystem att introduceras såsom exempelvis de av British Motorcycle Manufacturers införda Cycles Engineers Institute (CEI) thread år 1902, vilket sedermera kom att övergå till British Standard Cycle gängan benämnd (BSC).

I USA hade även den bristande konformiteten vad gängor beträffar uppmärksammats med påföljd att man där år 1918 kom att introducera två nya gängtyper, National Fine (NF) och National Coarse (NC), vilka godkändes av Society of Automotive Engineers (SAE), vilka gängor hade en gängvinkel på 60 grader i stället för Whitworths 55 grader, bild 4.



GRIPVIDD, MM

VERKTYGETS MÄRKNING


UNC/UNF

BSF

BSW

BA

6,4

1/4




7,2




3

7,9

5/16




8,2




2

8,6


3/16

1/8


8,7

11/32




9,3




1

9,5

3/8




10,5




0

11,1

7/16




11,3


1/4

3/16


12,7

1/2




13,3


5/16

1/4


14,3

9/16




15,2


3/8

5/16


15,9

5/8




17,5

11/16




18,0


7/16

3/8


19,1

3/4




20,6

13/16




20,8


1/2

7/16


22,2

7/8




23,4


9/16

1/2


23,8

15/16




25,4

1




25,7


1/2

9/16


BILD 2:

En tid före detta, närmare bestämt år 1884, kom British Association att introducera ännu en gängtyp benämnd (BA), vilken vad gängan beträffar utgick från det metriska systemet men omräknat i vad som betecknades såsom Imperial Units. BA-systemets gängdiametrar varierar från 0,25 mm till 6 mm och betecknades såsom BA 25 till BA 0 där BA 25 har den minsta gripvidden och BA 0 den största, bild 3.


BILD 4:

Efter andra världskriget kom på internationell nivå problematiken med olika gängstandard att diskuteras, vilka diskussioner kom att utmynna i en helt ny standard enligt vilken (NF)-gängan omvandlades till UnifiedNational Fine (UNF) och (NC)-gängan till Unified National Coarse. (UNC).

Vid sidan av det anglosaxiska tum-systemet kom i Europa det metriska systemet och den metriska gängan att utvecklas, vilken liksom UNF- och UNC-gängan har en gängvinkel på 60 grader samt vars verktyg i likhet med UNF och UNC märks med skruvskallens gripvidd.

 

De olika gängsystemen har givetvis satt sina spår även på våra klenoder, varvid såsom huvudregel gäller att fordon före andra världskriget i huvudsak är försedda med skruv och muttrar enlig BSF- och BA- systemen medan fordon därefter huvudsakligen är försedda med skruv och mutter enligt UNF- och UNC-systemen, vartill kommer att även millimetergängan under 80-talet introducerades.

Själv har jag kunnat konstatera att min Spirit från 1984 är försedd med tre olika gängtyper vilka kräver tre olika verktygsuppsättningar, nämligen UNF, millimeter samt konstigt nog även BA.

Då jag även regelbundet och med stor entusiasm kastar mig över familjens 20/25 från år 1932 krävs dessutom en verktygsuppsättning enligt BSF eller BSW systemet.

 

För att komplicera saken ytterligare skall noteras att verktygen för BSF-gängor och BSW-gängor är desamma, varför flera verktygstillverkare, däribland Tyska GEDORE, anger såväl BSF dimensionen som BSW dimensionen på ett och samma verktyg. En U-nyckel eller hylsa märkt BSW 1/8 är därför ofta även märkt med BSF 3/16 då desamma har samma gripvidd fast olika utgångspunkter för märkningen såsom en följd av att bultdiametrarna är olika men verktygets gripvidd densamma.

För att enklare ta sig an klenoderna och de skruvar och muttrar desamma är försedda med kan följande tabell nyttjas.


BSF = BRITISH STANDARD FINE

BSW = BRITISH STANDARD WHITWORTH

MM = MILLIMETER

UNC = UNITED NATIONAL COARSE

UNF = UNITED NATIONAL FINE

När Ni nu ger Er på Era klenoder vill jag varmt rekommendera att Ni använder rätt sorts verktyg för rätt sorts skruv och mutter för att på så sätt eliminera skaderisken och de stora kostnader en sådan kan vara förknippad med, trots att kostnaderna att förse sig med fyra hela verktygsuppsättningar inte är alldeles obetydlig. Att använda högkvalitativa verktyg med rätt dimensioner ger dock en synnerligen härlig och tillfredsställande inre känsla vilket är värt kostnaden bara den.

 

Kunskap är som bekant lätt att bära vilket givetvis gäller även detta ämnesområde. För det fall någon i ämnet oinvigd person mot förmodan skulle ifrågasätta om Ni till följd av Er omåttliga och omättliga entusiasm rent av inte har en skruv lös kan Ni ju alltid försöka inleda en intressant diskussion med vederbörande om vilken gängtyp densamme åsyftar, om inte annat så för att undanröja varje tvivel.

TEXT: ANDERS GÖRAN RYBERG